Språkstörning och underdiagnoser

Rätt ofta får jag frågan om vad språkstörning är, ifall det finns olika sorters språkstörningar och ifall språkstörning kan förekomma samtidigt som till exempel koncentrationssvårigheter (JA!).

Det är egentligen flera inlägg eller kanske till och med en hel kurs? SPSM har ett studiepaket om språkstörning som jag kan rekommendera som en introduktion. Vill också tipsa om Anna Eva Hallins bok Förstå och arbeta med språkstörning som är en bra introduktion kring språkstörning och hur man kan tänka i skolan.

Det jag tycker är fascinerande med språkstörning och språkliga svårigheter överlag är att det hela tiden går att lära sig mer. Hur yttrar det sig? Hur påverkar det individen? Vilka förutsättningar finns i miljön och olika situationer för att stötta och stärka språket precis som omgivningen kan sätta hinder för att språket ska fungera. Intressant och viktigt!  I mitt jobb inom skolan så har jag verkligen fått arbeta med att utgå från individen och det sammanhang som individen befinner sig i. Jämfört med mitt tidigare jobb inom regionen så har jag nu mer fokus på barnet/elevens språkliga förmåga, styrkor och begränsningar och hur dessa yttrar sig kopplat till det sammanhang som eleven befinner sig i. 
Språkstörning eller development language disorder/DLD innebär att man har svårigheter att förstå och använda språk (sitt eller sina modersmål). De språkliga svårigheterna påverkar inlärning och/eller det sociala, till exempel i samtal, lek och samspel med andra. För att förstå språkstörning/DLD så kan det vara bra att börja med språket och språkförmågan. Vad är språk? Vi ska förstå och uttrycka ord och meningar. Både muntligt och skriftligt. Tillsammans med andra i olika situationer och sammanhang. Språket är ett verktyg för lärande och lek. Det är språkljud, orddelar, begrepp, grammatik, saker som sägs mellan raderna, skämt, åsikter, tankar och känslor.

Språkstörning kan ta sig olika uttryck mellan olika personer men även mellan olika situationer. Det kan till exempel vara allt från att man har svårt att böja orden rätt, eller att ljuden i ord påverkar varandra eller blir till andra ljud. Eller att man har svårt att benämna saker, använder vaga ord och uttryck eller gör utbyten av ord. Eller att man inte förstår instruktioner och uppmaningar eller sådant som sägs mellan raderna. Kom ihåg att språkstörning/DLD är vanligare än vad många tror. 7-8% har en språkstörning och de språkliga svårigheterna finns kvar genom livet men kan ta sig olika uttryck. Man kan alltid utvecklas, träna och få stöd för att lära sig saker men den språkliga sårbarheten finns kvar och kommer kanske märkas när det blir mycket ny information, mycket samtidig (språklig) information eller mer komplex språklig information. Språkstörning kan även vara i olika grad med lätta till måttliga eller grava/omfattande svårigheter. Grav språkstörning är däremot ingen diagnos utan ett juridiskt begrepp.


Angående underdiagnoser av språkstörning så kan jag varmt rekommendera logopeden och forskaren Anna Eva Hallins blogginlägg om just underdiagnoser. I Sverige använder logopeder diagnossystemet ICD-10 vilket innehåller flera olika underdiagnoser till språkstörning, till exempel semantisk språkstörning, fonologisk och grammatisk språkstörning, pragmatisk språkstörning. Om man har en semantisk språkstörning så innebär den att just den delen av språket är påverkat av språkstörningen. Diagnossystem uppdateras och det finns även olika diagnossystem vilket påverkar vilka underkategorier och hur många underkategorier till språkstörning som finns och används. ICD-11, som är uppdateringen av ICD-10, ska översättas till svenska de närmaste åren och där finns bara generell språkstörning, expressiv språkstörning och pragmatisk språkstörning kvar.  Fonologisk språkstörning är däremot en egen diagnos och är en talstörning men man kan också ha uttalssvårigheter ifall man har en språkstörning/DLD. Utifrån min kliniska erfarenhet så har det många gånger varit svårt att dra tydliga gränser mellan språkliga förmågor. För vi behöver ju förstå det språkliga innehållet för att kunna uttrycka oss och använda språket tillsammans med andra. Och hur påverkar kunskapen och förståelse om grammatiska regler och strukturer användandet av grammatiska strukturer? Ifall man har svårt med ordförråd och begrepp (semantik) påverkas inte förståelsen då också? I en uppgift som prövar berättande ska vi förutom att ha koll på ord och grammatik även kunna följa berättelsestruktur och anpassa språket och berättelsen till den som lyssnar. Språkliga förmågor påverkar och går in i varandra. Oavsett vilken sorts språkstörning man har så är omgivningens möjlighet till förståelse, anpassning och stöd är av avgörande!

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *